Lästips: Robert Steuckers om ekonomi
december 6th, 2010
Den högerradikala världsåskådningen kan vid en ytlig betraktelse tyckas sakna en egen ekonomisk teori, utöver den kritik av ockerekonomin som företrätts av bland annat Ezra Pound. Det är därför av värde att läsa den intervju med Robert Steuckers där han bland annat berör just synen på ekonomi och ekonomiska teorier. Steuckers tillhör vår tids ledande systemkritiska samhällsanalytiker, och hans Synergies Européennes är väl värt ett besök.
Universalism och heterodoxi
As heterodoxy the French political science means every economic theory not deriving from pure principles, that is from disembodied rationality, as on the contrary from peculiar, real and concrete political histories. In this perspective, heterodoxes are the heirs of the famous German ”historical school” of the XIX century, of Thorstein Veblen’s institutionalism and of Schumpeter’s doctrines. Heterodoxes do not believe in universal models, as against the three dominating forms of orthodoxy. They think that there exist as many economics and economic systems as national and local histories.
- Steuckers
Steuckers utgår i sin analys av de olika ekonomiska teorierna från grundläggande konservativa begrepp och motsatspar. Konservativa av olika schatteringar brukar kritisera universalismen, identifiera och försvara det partikulära och organiska, och se kulturen som något viktigt. Steuckers visar att dessa termer också kan användas för att få en överblick över olika ekonomiska teorier.
De tre dominerande skolorna framstår då snabbt som universalistiska, och också i högre eller lägre grad som abstraktioner. Det gäller i hög grad den abstrakta och till matematiken intimt kopplade skola som dominerar både akademin och politiken, det gäller också marxismen och de blandningar av dessa skolor som finns (Steuckers nämner Keynes som en sådan).
Mot dessa universella teorier ställer Steuckers de ekonomiska teorier som i Frankrike benämns heterodoxier, teorier med känsla för det lokala och historiska. Han nämner bland annat Veblen och Schumpeter som sådana ekonomer. Intressant är också hans kritik av GRECE, där han menar att de trots sitt försvar av ”kulturen” inte insåg att en nations ekonomiska strukturer också är en produkt av dess kultur och därför värda att försvara mot nyliberalismen. Konkret menar han att de borde ha försvarat dessa strukturer och ”non-market sectors” som utbildningsväsen och sjukvård ihop med gaullister, gröna och socialister. Steuckers skriver: If the ND had to opt for an economic strategy, it should have started with the defence of existing structures (that are also cultural achievements), in concert with gaullists, socialists and ecologists struggling to defend them, and should have criticised those politicians who – following the neo-liberal and Anglo-Saxon fashion – give speculative trends a free rein. Neo-liberalism dislocates non-market achievements (that is cultural practical achievements) and any ND, claiming the supremacy of culture, should act in defence of such non-market structures.
Han anknyter bland annat till ekonomen Michel Albert, som förespråkade en ”ordnings-liberalism” i motsats till nyliberalismen, en ordningsliberalism med rötter i den kontinentala ordningen snarare än i den anglo-saxiska. Sammantaget är Steuckers tankar här alltså av stort värde, och idag också högst relevanta. Intervjun innehåller också andra värdefulla inslag, som de geopolitiska förutsättningarna för ett starkt Europa och intressanta alternativ till den partibaserade demokratin.
Intervjun finns att läsa här: Questions to Robert Steuckers
Universalism och heterodoxi
As heterodoxy the French political science means every economic theory not deriving from pure principles, that is from disembodied rationality, as on the contrary from peculiar, real and concrete political histories. In this perspective, heterodoxes are the heirs of the famous German ”historical school” of the XIX century, of Thorstein Veblen’s institutionalism and of Schumpeter’s doctrines. Heterodoxes do not believe in universal models, as against the three dominating forms of orthodoxy. They think that there exist as many economics and economic systems as national and local histories.
- Steuckers
Steuckers utgår i sin analys av de olika ekonomiska teorierna från grundläggande konservativa begrepp och motsatspar. Konservativa av olika schatteringar brukar kritisera universalismen, identifiera och försvara det partikulära och organiska, och se kulturen som något viktigt. Steuckers visar att dessa termer också kan användas för att få en överblick över olika ekonomiska teorier.
De tre dominerande skolorna framstår då snabbt som universalistiska, och också i högre eller lägre grad som abstraktioner. Det gäller i hög grad den abstrakta och till matematiken intimt kopplade skola som dominerar både akademin och politiken, det gäller också marxismen och de blandningar av dessa skolor som finns (Steuckers nämner Keynes som en sådan).
Mot dessa universella teorier ställer Steuckers de ekonomiska teorier som i Frankrike benämns heterodoxier, teorier med känsla för det lokala och historiska. Han nämner bland annat Veblen och Schumpeter som sådana ekonomer. Intressant är också hans kritik av GRECE, där han menar att de trots sitt försvar av ”kulturen” inte insåg att en nations ekonomiska strukturer också är en produkt av dess kultur och därför värda att försvara mot nyliberalismen. Konkret menar han att de borde ha försvarat dessa strukturer och ”non-market sectors” som utbildningsväsen och sjukvård ihop med gaullister, gröna och socialister. Steuckers skriver: If the ND had to opt for an economic strategy, it should have started with the defence of existing structures (that are also cultural achievements), in concert with gaullists, socialists and ecologists struggling to defend them, and should have criticised those politicians who – following the neo-liberal and Anglo-Saxon fashion – give speculative trends a free rein. Neo-liberalism dislocates non-market achievements (that is cultural practical achievements) and any ND, claiming the supremacy of culture, should act in defence of such non-market structures.
Han anknyter bland annat till ekonomen Michel Albert, som förespråkade en ”ordnings-liberalism” i motsats till nyliberalismen, en ordningsliberalism med rötter i den kontinentala ordningen snarare än i den anglo-saxiska. Sammantaget är Steuckers tankar här alltså av stort värde, och idag också högst relevanta. Intervjun innehåller också andra värdefulla inslag, som de geopolitiska förutsättningarna för ett starkt Europa och intressanta alternativ till den partibaserade demokratin.
Intervjun finns att läsa här: Questions to Robert Steuckers
Commentaires
Enregistrer un commentaire