vendredi 2 novembre 2012

Lästips: Spengler om Atlantis, Kush och Turan

Historiefilosofen Oswald Spengler tillhör vår idétraditions viktigare företrädare, med sin skildring av högkulturers levnadsöden och sin inkännande beskrivning av vår egen faustiska högkultur. Spengler utvecklar dessa teman inte minst i sitt magnum opus, Västerlandets undergång, omskakande men obligatorisk läsning för varje antiliberal och systemkritiker.

Spengler begränsade sig inte till att beskriva de historiska högkulturernas födelse, liv och död, utan beskrev bland annat också hur vår högkulturs naturliga utveckling idag ligger i det samhällsskick han beskrev med orden preussisk socialism. Intressant är att han mot slutet av sitt liv också studerade människans förhistoria. Dessa studier har analyserats av den italienske germanisten Domenico Conte i boken Catene di civiltà: Studi su Spengler. En bok som i sin tur recenseras och summeras av Robert Steuckers i artikeln Atlantis, Kush, and Turan: Prehistoric Matrices of Ancient Civilizations in the Posthumous Work of Spengler på kvalitativa resursen Centro Studi la Runa.

Granit, kristall, amöbor och växter

Den äldre Spengler indelar människans historia i fyra stadier. Det första stadiet varar åtminstone 100,000 år, och präglas av att människan lär sig använda handen och därigenom verktyg. Spengler kallar denna fas granitåldern. Den följs av kristallåldern, där människorna lär känna sitt eget inre och reflektera kring döden. Kristallåldern slutar runt 7000 före vår tideräkning. Då vidtar kulturens födelse, som på ett ungefär varar till år 3000 före vår tideräkning. Därefter tar världshistoriens fas vid, med de högkulturer vi känner från Västerlandets undergång.

Atlantis

Steuckers beskriver hur den äldre Spengler mer noggrant studerar den föregående fasen. De kulturer som föds under denna fas skiljer sig från de växtliknande högkulturerna, och påminner mer om amöbor. Med utgångspunkt i mytens värld döper Spengler de tre amöbaliknande tidiga kulturer han identifierar till Atlantis, Kush och Turan. Atlantis är västern, från Irland till Egypten. Denna amöbakultur fokuserade på döden, förfäderna, gravar, och har lämnat efter sig väldiga gravmonument. Kush, södern, placerar Spengler längre åt öster än förväntat, med Babylon som centrum. Kush fokuserade mer på stjärnorna och kosmologi. Den tidiga amöbakultur Spengler sympatiserar mest med är Turan, norden. Turan sträcker sig från Centraleuropa till norra Kina, och det är här Spengler föreställer sig att de indo-europeiska och ural-altajiska språken uppstått. Spengler beskriver den turanska kulturen som en heroisk kultur, Steuckers summerar:
Turan is the civilization of heroes, animated by a “cold” religiosity, centered on the mysterious meaning of existence. Nature is filled with impersonal powers. For the culture-amoeba of Turan, life is a battlefield: “for the man of the North (Achilles, Siegfried)”, Spengler writes, “only life before death, the fight against destiny, counts”. The divine-human relationship is no longer one of dependence: “prostration ceases, the head remains high; there is ‘I’ (man) and you (gods)”.

En central roll i den manliga, krigiska och mobila turanska kulturen spelar enligt Spengler den hästdragna stridsvagnen. Från denna lade turanska eliter under sig ett flertal länder, och spred ett ”heroiskt substratum” i dem. Steuckers skriver att det här är en delvis annan Spengler vi läser jämfört med den vi lärt känna i Västerlandets undergång. Efter Första världskriget framstod en eurasisk allians mellan Tyskland och Ryssland mot de anglo-saxiska havsmakterna som en möjlig väg, tyska militärer sökte också allianser med både kinesiska krigsherrar och länder som Turkiet och Iran. Det var då kanske ingen slump att Spengler valde att fokusera på det ”barbariska” turanska arvet i högre grad än det faustiska. Man kan också jämföra hans beskrivning av det heroiska turanska arvet och dess ”cold religiosity” med den andliga tradition Julius Evola benämnde den hyperboreanska, och mer specifikt den polära tradition som beskrivits av Joscelyn Godwin i studien Arktos.

En spännande fråga som Spenglers beskrivning av människohistorien med utgångspunkt i de evolutionärt färgade termerna granit, kristall, amöbor och växter väcker är naturligtvis även om denna evolution kommer att fortsätta mot högre former, om kommande eller nuvarande högkulturella former kommer att anta drag från djurriket. Statsteoretikern Carl Schmitt gjorde en liknande antydan i slutet av Land und Meer, där han menade att den historiska distinktionen mellan havs- och landbaserade makter i framtiden kanske kommer att kompletteras med makter baserade på elementen luft och eld. När människan lämnar vår planet och utforskar rymden kanske sådana begrepp blir användbara.

Cuchullains stridsvagn

Oavsett vilket är det en spännande artikel Steuckers skrivit. Han tillhör vår tids främsta antiliberala tänkare, inte minst genom sitt geopolitiska fokus.

Den hugade rekommenderas därför även att bekanta sig med följande Steuckersrelaterade artiklar:
Robert Steuckers – Evola and Spengler
Synthesis – Intervju med Robert Steuckers
The Lesson of Carl Schmitt (Steuckers och Guillaume Faye)
Euro-Synergies

Relaterat

Introduktion till Oswald Spengler
Oswald Spengler: Preussisk socialism
F.P. Yockey och Imperium
Kontrarevolution – Caesarernas era

Aucun commentaire:

Enregistrer un commentaire